Ecommerce.org - Fokus på e-handel
 
 

Var med och påverka EU-regler för moms på vouchers

Stefan Pettersson, Tid. Business Developer - 30 May-12
 
EU har lagt fram ett nytt förslag för hur mervärdesskatt ska beräknas på vouchers inom EU. Nu kan du vara med och påverka politikerna genom att tycka till om förslaget och vara del av Ehandel.org:s remissyttrande till Finansdepartement.
Annons
Ehandel.org har blivit tillfrågade av Finansdepartementet om vi vill ge ett remissyttrande på ett förslag om gemensam mervärdesskatterättslig (moms) behandling av vouchrar.

Nedan har vi publicerat den korta sammanfattningen på svenska. Det finns även tre dokument att ladda hem och ta del av i slutet av artikeln för den som vill fördjupa sig i ärendet.

Nu ber vi er som läser detta att berätta vad ni tycker om förslaget
Vi kommer därefter att sammanställa era åsikter i vårt remissyttrande till Finansdepartementet och skicka in det i början av augusti.

Era åsikter lämnar ni i kommentarsfältet under artikeln.

För att det ska bli enklare att hänga med ber vi er gärna citera från handlingarna med både text och punkt/sidnummer.


Eftersom många kommer att påverkas av det nya förslaget är detta ett utmärkt tillfälle att försöka påverka beslutsfattarna.

Vad är en voucher?
I mervärdesskattereglerna avses med en voucher ett instrument som ger innehavaren rätt till varor eller tjänster, eller till en prisreduktion eller en rabatt i samband med tillhandahållande av varor eller tjänster. Utställaren påtar sig en skyldighet att tillhandahålla varor eller tjänster eller att bevilja en prisreduktion eller ge en rabatt.

En voucher kan förekomma i elektronisk eller fysisk form och har vanligen ett underliggande kommersiellt syfte eller marknadsföringssyfte. Det kan handla om att marknadsföra vissa varor eller tjänster eller underlätta betalning för vissa varor eller tjänster. En voucher syftar alltså till att utveckla marknaden för varor eller tjänster, få lojala kunder eller underlätta betalningsprocessen. Dessa syften gör att en voucher kan skiljas från instrument som resecheckar, där syftet enbart är att göra betalningar.

Ett instrument som enbart har till syfte att göra betalningar omfattas inte av definitionen av en voucher för mervärdesskatteändamål. För rena betaltjänster gäller andra mervärdesskatteregler.

Det finns olika typer av vouchrar. Vissa utställs mot ersättning och kan i dag beskattas antingen vid försäljning eller vid inlösen, beroende på de enskilda medlemsstaternas förhållningssätt. En voucher kan också utställas utan kostnad och ge innehavaren rätt till varor eller tjänster utan ytterligare betalning. Varorna eller tjänsterna kan då betraktas som en affärsgåva. En kostnadsfri rabattvoucher som ger innehavaren rätt till en prisreduktion vid en efterföljande transaktion kan helt enkelt ses som en skyldighet att bevilja en prisnedsättning.

Rätten till en prisreduktion på alla köp under en tidsperiod betraktas dock inte i detta sammanhang som en voucher, även om den ges mot betalning, eftersom rätten inte är beroende av köptransaktionerna. En sådan öppen rätt (även om den är tidsbegränsad) skiljer sig helt från en rabattvoucher, där rätten gäller ett tillfälle och är kopplad till ett visst tillhandahållande. Det betyder emellertid inte att en sådan tjänst inte ska beskattas.


Vouchers finns i otaliga varianter

Vilka frågor behöver tas upp när det gäller den aktuella behandlingen av vouchrar i mervärdesskattehänseende?
En grundläggande fråga som uppstår är när transaktioner med koppling till en voucher ska beskattas. Utan gemensamma regler finns ingen samordning mellan medlemsstaternas praxis. Vissa beskattar de vanligaste typerna av vouchrar vid utställandet medan andra beskattar vid inlösen. Det skapar osäkerhet för företagen, särskilt de som vill utnyttja den inre marknadens möjligheter. När en voucher ställs ut i en medlemsstat och utnyttjas i en annan får olikheterna i fråga om beskattning konsekvenser i form av dubbelbeskattning och utebliven beskattning.

Skiljelinjen mellan vouchrar (för vilka mervärdesskattereglerna behandlas här) och utvecklingen av innovativa betalningssystem (vars behandling i mervärdesskattehänseende tas upp i andra delar av mervärdesskattedirektivet) måste klargöras.

Vouchrar når ofta konsumenterna via en kedja av distributörer (i synnerhet förbetalda telekommunikationsvouchrar). Även här har avsaknaden av gemensamma regler lett till ett lappverk, ibland med inslag av lokala regler om undantag från skatteplikt, vilket hindrar utvecklingen av affärsmodeller för EU-intern verksamhet.

Rabattvouchrar kan vara förknippade med en återbetalning från en tillverkare eller distributör (som ställer ut rabattvouchrar) till en återförsäljare för att kompensera för en prisnedsättning som kunden får mot en rabattvoucher. De gällande reglerna, såsom de tolkats av EU-domstolen, är tungrodda och svåra att tillämpa i praktiken. Det finns ett akut behov av en bättre lösning.

Motiv och syfte
Varken sjätte mervärdesskattedirektivet eller mervärdesskattedirektivet innehåller bestämmelser om behandlingen av transaktioner som innefattar vouchrar. Användning av en voucher i en beskattningsbar transaktion kan få konsekvenser för beskattningsunderlaget, tidpunkten för transaktionen och i vissa fall även platsen för beskattning. Osäkerhet om den rätta skattemässiga behandlingen kan dock ge upphov till problem vid gränsöverskridande transaktioner och vid kedjetransaktioner i samband med kommersiell distribution av vouchrar.

Eftersom gemensamma regler saknas har medlemsstaterna tvingats utveckla sina egna lösningar, som därmed inte är samordnade. De olikheter i fråga om beskattning som det gett upphov till medför problem som dubbelbeskattning eller utebliven beskattning men bidrar också till skatteflykt och reser hinder mot företagsinnovation. I och med att vouchrar kan ha allt fler funktioner har dessutom skillnaden mellan vouchrar och mer generella betalningsinstrument blivit mindre tydlig.

Mycket har hänt sedan gemensamma mervärdesskatteregler antogs 1977. Den ökade användningen av vouchrar är bara en av många förändringar av sättet att bedriva affärsverksamhet som medfört komplikationer som inte förutsågs då.

Europeiska unionens domstol har vid flera tillfällen ombetts att klargöra hur mervärdesskattedirektiven ska tillämpas under sådana omständigheter. När det gäller vouchrar har denna process gett en viss ledning, men andra problem har förblivit olösta. Syftet med detta förslag är att ta itu med dessa frågor genom att klargöra och harmonisera EU-lagstiftningens regler om behandlingen av vouchrar för mervärdesskatteändamål.

Allmän bakgrund
Detta lagstiftningsförslag syftar till att skapa klarhet. Det bör även omfatta skattekonsekvenserna av de olika typerna av vouchrar när de utställs, distribueras eller löses in, antingen i en och samma medlemsstat eller i samband med verksamhet som bedrivs i mer än en medlemsstat.

Vilka lösningar föreslås?
För att lösa dessa problem föreslås ändringar av mervärdesskattedirektivet. De faller under fem rubriker.


Vilka lösningar föreslås?

1. Definition av vouchrar för mervärdesskatteändamål
Det första steget är att klargöra vad en voucher är i mervärdesskattehänseende. Det kräver en ny artikel 30a. Det måste tydligt framgå av mervärdesskattedirektivet vilka vouchrar som ska beskattas när de utställs och vilka som ska beskattas först vid inlösen. De förra beskrivs som "enfunktionsvouchrar" och de senare som "flerfunktionsvouchrar". Denna distinktion är beroende av huruvida det finns uppgifter som möjliggör beskattning vid utställandet eller om beskattning kan ske först vid inlösen, eftersom slutanvändningen beror på vilket val som görs. Det är också nödvändigt att se till att instrument som i dag kan användas som betalning på flera försäljningsställen utan samband med varandra och som för närvarande i allmänhet inte behandlas som vouchrar fortsätter att behandlas på samma sätt.

Innovation i tillhandahållandet av betaltjänster har gjort distinktionen mellan vouchrar och traditionella betalningssystem otydlig. Artikel 30a ger också den klarhet som behövs om gränserna för vouchrar i mervärdesskattehänseende.

2. Tidpunkten för beskattning
När de olika typerna av vouchrar har identifierats behövs ytterligare några ändringar för att klargöra den korrekta behandlingen för mervärdesskatteändamål.

De gällande reglerna om tidpunkten för skattens utkrävbarhet (i artikel 65) bör anpassas så att enfunktionsvouchrar blir föremål för mervärdesskatt vid tidpunkten för utställande och betalning.

För att undvika förvirring får inte tillhandahållandet av den rätt som följer med en voucher och det underliggande tillhandahållandet av varor eller tjänster betraktas som separata transaktioner. Enfunktionsvouchrar beskattas från början, så detta potentiella problem kommer inte att uppstå. För vouchrar som inte beskattas vid utställandet därför att platsen och nivån för beskattningen ännu inte kan fastställas bör skatt utkrävas först när de underliggande varorna eller tjänsterna tillhandahålls. För att se till att detta sker, och endast detta, föreslås en ny artikel 30b. Där klargörs att utställandet av en voucher och det efterföljande tillhandahållandet av varor eller tjänster utgör en enda transaktion för mervärdesskatteändamål.

3. Regler om distribution
När det i mervärdesskattedirektivet har slagits fast att flerfunktionsvouchrar ska beskattas vid inlösen måste en del frågor som rör deras distribution behandlas. Innan dessa vouchrar når en konsument passerar de ofta genom en kedja av distributörer. Även om den underliggande transaktionen inte ska beskattas förrän det slutliga tillhandahållandet av varor eller tjänster äger rum är kommersiell distribution av en flerfunktionsvoucher i sig ett tillhandahållande av en beskattningsbar tjänst som är oberoende av det underliggande tillhandahållandet. När denna flerfunktionsvoucher byter ägare i en distributionskedja kan beskattningsunderlaget för tjänsten i fråga mätas med utgångspunkt i voucherns värdeutveckling. När en distributör köper en voucher för X och därefter säljer den för ett högre belopp, X plus Y, är värdestegringen Y värdet av den distributionstjänst som tillhandahållits.

Eftersom distributionskedjorna för flerfunktionsvouchrar kan sträcka sig över flera medlemsstater behövs gemensamma regler för identifiering och mätning av denna distributionstjänst. I ett nytt led d i artikel 25 klargörs att distributionen är ett tillhandahållande av en tjänst enligt mervärdesskattedirektivet. Beräkningen av beskattningsunderlaget för denna tjänst behandlas i en ny artikel 74b.

För att underlätta beräkningen av beskattningsunderlaget för varje steg i en distributionskedja införs begreppet nominellt värde i artikel 74a. Det definieras där som den totala ersättning som utgår till utställaren av en flerfunktionsvoucher, vilket i sin tur är det beskattningsunderlag (plus mervärdesskatt) som kan hänföras till tillhandahållandet av de underliggande varorna eller tjänsterna.

Dessa två bestämmelser är utformade på ett sätt som säkerställer att samtliga beskattningsbara transaktioner som förknippas med en flerfunktionsvoucher - tillhandahållandet av en distributionstjänst och tillhandahållandet av de underliggande varorna eller tjänsterna - beskrivs och beskattas på ett heltäckande, neutralt och öppet sätt.

4. Rabattvouchrar
Svårigheter uppstår med rabattvouchrar när det i slutändan är utställaren och inte inlösaren som beviljar prisreduktionen. För att undvika en invecklad serie justeringar föreslås att denna prisreduktion behandlas som ett separat tillhandahållande av en tjänst från inlösaren till utställaren. De bestämmelser som krävs för detta anges i en ny punkt e i artikel 25 samt i artikel 74c.

5. Andra tekniska ändringar eller följdändringar
En del ytterligare tekniska ändringar av mervärdesskattedirektivet krävs för att se till att dessa lösningar fungerar på avsett sätt, framför allt när det gäller avdragsrätten (artikel 169), den beskattningsbara personen (artikel 193) och andra skyldigheter (artikel 272). Tekniska ändringar av artiklarna 28 och 65 är nödvändiga för en korrekt behandling av flerfunktionsvouchrar respektive enfunktionsvouchrar.

Stefan Pettersson

Tid. Business Developer

Partneransvarig på Ecommerce.org 2011-03-07 till 2014-06-30.

Vill du kontakta mig så finns jag på Linkedin.

 
 
KOMMENTARER
Stefan Ekmark
Marknadschef, Svea VAT Adviser AB

Hej,

Det här är en ganska krånglig historia som när man läser texten för de flesta nog inte blir tydligare.

Jag tror att man skall dela upp problematiken i två delar.

Dels en för de handlare som tillhandahåller presentkort.
Dels en för de handlare som säljer via erbjudanden och företag som erbjuder att sälja åt handlaren via sina nätverk såsom ex Groupon m.fl.

För de handlare som säljer presentkort är det lite lättare tror jag än för den andra kategorin.

I Sverige har det varit så att omsättning på ett presentkort inte uppstår förrän det löses in. Alltså skall moms inte tas ut förrän varan är såld. Själva presentkortet säljes utan moms.

I det nya förslaget vill man dela upp presentkorten i två delar.

1. Presentkort som bara kan lösas in mot en specifik vara eller tjänst. Ex ett presentkort som bara kan användas till köp av en speciell lampa. Erbjuder man ett sådant presentkort så skall man enligt det nya förslaget ta ut moms redan vid försäljningen av presentkortet.

2. Presentkort som är allmänna för samtliga varor och tjänster i butiken. Dessa presentkort säljes utan moms.

Enligt det nya förslaget skall alltså en webbutik så inte ta ut moms vid själva varuförsäljningen för kategori 1 (det har man redan gjort vid försäljningen av presentkortet) medans webbutiken skall ta ut moms vid varuförsäljningen för kategori 2 (då man sålt presentkortet utan moms. Jobbar man med bägge delar så får man nog problem med systemstöd för att hålla isär det?

Vad gäller handlare som arbetar via ex Groupon så är det här en mycket mer komplex fråga. Här finns det ju många varianter och uppfinningsrikedomen är stor. Så där blir det nog en fråga om att se från lösning till lösning.

Generellt sett så tycker jag att det vore bra för alla handlare om man hade ett system att hålla sig till. Jag tycker inte att man skall ha två typer av Vouchers utan en typ där moms tas ut vid själva varutransaktionen. Det är då omsättning uppstår (gentemot slutkund). Fram tills dess är Vouchern i mitt tycke ett betalningsmedel att likställa med pengar. Handlaren har inte sålt något förrän vouchern löses in.

I flerledsförsäljning av Vouchers och rabatterbjudanden borde samma tänk kunna användas. Men frågan kring när omsättningen egentligen har gjorts blir lite lurigare. Även frågan kring vem som egentligen säljer till slutkund. Dett så klart beroende på alla möjliga och omöjliga upplägg som finns kring det här.

Det kanske vore lättare för ehandlare om man dels har ovan lösning vad gäller presentkort och sedan koncentrerar sig på att kartlägga och bedöma de olika flerledslösningarna.

Mvh
Stefan Ekmark

30 May 2012 15:31
DELA
 
SENASTE KOMMENTARER
daniel larsson

Börja med content planen... https://expandtalk.se/content-marketing/c...

#5 Content Marketing Ideas for October 2016 1 kommentar
Alan Jordan

If someone wants his website to be visible to all then these tips are ...

#5 Basics to Make a Website Accessible 1 kommentar
Johannes Hannus

Vi har provat varubrev ett par gånger men tyvärr 'försvinner' minst 5%...

#Nya hot mot e-handlarna ställer krav på trygga transporter 3 kommentarer
Birgitta Wangeskog

Om det är möjligt så verkar det säkrare att använda brevlådan för då v...

#Nya hot mot e-handlarna ställer krav på trygga transporter 3 kommentarer
Per Ledin

Ingen belyser problemet med tjänsten varubrev Posten pushar för. Vi e-...

#Nya hot mot e-handlarna ställer krav på trygga transporter 3 kommentarer
Birgitta Wangeskog

Bra med fler aktörer som tar ett helhetsgrepp på betalningar det gynna...

#Dibs utmanar Klarna med enklare betalningar 1 kommentar
Kent Markström

Hur bra som helst, och smidigt

#Storbankerna leder vägen för mobila betalningar 1 kommentar
Håkan Kuyumcu

Äntligen något som går åt rätt håll i utvecklingen av användarvänlighe...

#Riskbedömning gör att kunderna slipper 3D Secure 1 kommentar
Jacob Falck

Alle elsker å få en pakke Alle elsker å åpne en pakke Det som fikk f...

#"E-handlare måste lägga mer kärlek på paketet" 1 kommentar
irma r

jag är tom på mina tankar ...34 872 kr är borta från mitt konto... jag...

#Playstation Network (PSN) hackat – 77 miljoner användarkonton berörs 1 kommentar
Annonser
 
 
Ecommerce.org ägs och drivs av Ecommerce Org AB (org.nr: 556814-8786) Alla rättigheter reserverade. Copyright © Ecommerce Org AB 2009 - 2016
Den här webbplatsen kräver javascript och senaste versionen av Chrome, Firefox eller Safari. Internet Explorer stöds inte fullt ut.
SPONSRADE LÄNKAR
Vi kan e-handel
Shopping